Näringens mångfald – skatter av olika slag

Pengar, råg, korn,ko,lamm,smör fläsk, höns, ägg, hö, trästockar, ved, dagsverken, hästdagar

.

Helst någon form av symboler och bilder, varför inte i form av ”en skattesäck”

Med 1585 års taxering, redovisningen av 526 gårdars skatter, kan vi belysa många frågor. Här vill vi berätta om vad böndernas odlade, om djurhållning, om olika åtaganden i statens tjänst, om ägande m.m. Men hur många invånare fanns det 1571 ute i socknarna. Jo, i Askeby 122, i Örtomta 203, i Svinstad 271 och i Vårdsberg 244 och i Björsäter 230 invånare. Talen var högre Söderköpingstrakten, i Mogata, Västra Husby och Drothem

Kreaturen främst

Exporten från Söderköping till handelsstäder nere på kontinenten vid slutet av 1400-talet visar att produktionen i våra två härader var efterfrågad. Hästar, smör, kött, skinn, talg, hudar ”i mängder” och osmundjärn gick på export. De stora importvarorna var salt och kläde.

Stapeldiagrammen – Kor, ungdjur, får och svin

( kommentar ev )

Mönstergårdar

Åkerbos olika häradssigill

Myndighetspersoner som biskop Hans Brask och givetvis kungar som Gustav Vasa sökte öka produktionen av livsmedel främst av spannmål eftersom klimatet var litet kärvare, särskilt mot slutet av 1500-talet och efter att inflyttningen till städerna började märkas. Spannmålsodlingen ökade faktiskt, ja, nådde tidvis den produktionsnivå som man hade på 1200-talet. Staten tog sin del i utvecklingsarbetet genom att bilda kungsgårdar som visserligen främst avsedda för resenärer i kunglig tjänst men var också odlingscentra Därtill kom avelsgårdarna som hade som uppgift att förbättra husdjursskötseln, de Askeby närmast liggande fanns i Norsholm, Åtvidaberg och Linköping.

Enligt biskop Hans Brask skulle prästgårdarna vara förebilder för sockenbönderna. Och vi har inom vårt område flera exempel t.ex. prästgården i Vårdsberg där pastor Hans hade inte mindre än 17 nötkreatur, 16 får och 20 svin, således fyra till fem gånger fler djur än på en vanlig gård i socknen.

Järnbruken i norra Östergötland förbättrade dessutom jordbrukets redskap. Det kunde gälla järnharvar, järnvältar och lien vars användning kom att dröja en tid. Plogen anses vanligen vara det riktigt moderna redskapet. Redan 1520 berättar Hans Brask att plogen användes på vissa prästgårdar, och vi kan se att den blev ett allt vanligare under 1500-talet. Åkerbos häradssigill från 1571 skulle visa på den nya tiden inom jordbruket. Men vad hände? Jo, några årtionden senare ersattes den med årder. Det var ju det vanligaste redskapet i tvåsädesbruk!

Rika bönder?

Stapeldiagrammen koppar och silver

Bilder på här aktuella silverföremål främst skedar finns på –Silver 1500-talet

Man betalade skatt i koppar, tenn eller mässing. Silver var det dyrare betalningsmedlet. Folk sparade därför silverföremål, främst silverskedar. Ett exempel. Riksföreståndaren Sten Sture som 1517 ville köpa oxar fick veta att det gällde att betala i silverskedar. Silver hade redan blivit den verkliga statussymbolen. En tysk resenär som 1586 rest genom Sverige berättar om ”silvermanin”. En bondefamilj utanför Nyköping bjöd på soppa, och då lade man fram en tung silversked. ”Jag måste berätta att det i Sverige är en vanlig sed, att om man kommer till en fattig bonde, har han dock silverskedar, åtminstone för sig och sin hustru, om han också inte har någon bädd i huset”, skriver han.

Hur skall vi tolka uppgifterna i vår undersökning om tillgångarna på silver? Först skall nämnas att det i Älvsborgs lösen inte var fråga om att konfiskera allt silver, utan att betala skatt på silvermängder som översteg 10 lod (160.3g). Askeby låg ändå lägst av alla socknar för här fanns bara en landbonde i Seländer, en Svennebybonde, som hade 10 beskattningsbara lod. Diagrammen ger en tydlig bild av att landborna i Vårdsberg, Svinstad och Örtomta inte var så ”silvertäta” som Hammarkindsbönderna. Bara 20-30 procent av bönderna i Bankekinds härad ägde 10 lod och mera.

Vi ser helt andra tal i Hammarkinds socknar, främst i Söderköpingsområdet. I Mogata t.ex. silverskattade mellan 60-70 procent av landbönderna. Socknens sammanlagda silverskatt var här 51,5 lod, i Gårdeby var den 7 lod, i Vårdsberg 10 lod medan Askeby ju inte kunde betala någon silverskatt.

( Teckningen Den berusade mannen som trillat av stolen. Biskopens 1500-talsteckningstekning) Joen Klints handskrift