Möjligheter och begränsningar

I vårt arbete liksom i andra visualiseringsprojekt anmäler sig snart flera övergripande och principiellt viktiga metodproblem som ännu inte behandlats i någon djupare mening, men som nödvändigt måste analyseras eftersom den tekniken blir vanligare inom allt fler ämnesområden.

Den ger stora möjligheter att skildra historiska miljöer och skeenden på ett nytt sätt. Men vi kan givetvis inte återskapa verkligheten i Askeby 1400-talskloster. Problemen kring urval av fakta och perspektiv gäller alla former av historiska framställningar men blir än tydligare i en visualiserad miljö. De källkritiska frågorna blir allt mer omfattande eftersom varje åskådliggjort objekt måste beskrivas i alla detaljer för att vara trovärdigt.

Att korrekt visa en historisk miljö och samtidigt göra den så levande att den skildrar verksamhet och liv är den stora utmaningen. Eftersom vi samtidigt måste ta hänsyn till programutrymme och kostnader blir urvalet av fakta ytterst grannlaga. Varje objekt har egentligen en egen prisbild. Vi måste fokusera på helheten. Lyfter vi tekniknivån på ett objekt så måste den höjas generellt i programmet. Tekniken finns, men det skulle leda till orimliga kostnader.

Urval av perspektiv och fakta styrs givetvis att vi söker vända oss till flera kategorier besökare. Vi genomför en ”styrd” guidning genom kloster och kyrka vilket bestämmer förutsättningarna. Men besökaren kan därutöver själv i reell mening studera kyrkorna samt i datorn studera olika virtuella föremål och miljöer. Därtill kommer ett ganska omfattande dataprogram som berättar om kloster och kyrka i sin helhet med ett antal nyskrivna uppsatser.

Uppgiften är att utifrån olika typer av källmaterial bygga upp en så exakt bild som möjligt. Flera forskare har på ett engagerat sätt varit oss behjälpliga i arbetet. Det gäller främst avdelningschefen vid RAÄ, Anne-Charlotte Bonnier, 1:e antikvarie Jan Eriksson, arkeolog Gert Franzén, konsthistoriker Susanne Glöersen, antikvarie Hanna Menander, professorerna Dag Lindström, Kjell Leijon och Jan Svanberg .

Men projektet är ett större lagarbete än så. Ett nära samarbete med datatekniker är en förutsättning, i detta fall med civilingenjören och konstvetaren Filip Wänström.

Vid en konferens på Linköpings universitet den 27 september 2006 anordnad av docent Kjell Leijon med deltagare från flera ämnesområden på universitetet, Riksantikvarieämbetet, Länsmuseet och andra inom projektet verksamma diskuterades visualiseringens mål och möjligheter.

Där framhölls bland annat att det inte är nog med att bygga visualiseringen utifrån vår ”förnuftstolkning”, utan att vi, i vad vi kan kalla visualiseringsprotokoll, tydligt bör redovisa ställningstaganden och i vissa fall också alternativa tolkningar. Ett visualiserat program behöver nämligen inte vara en slutprodukt utan kan utvecklas och förändras.

Länkar