Varför nunna?

Nunna i studietagen.

Det finns fantasieggande och i vissa fall dramatiska berättelser om flickor som av ena eller andra anledningen tvingats "gå i kloster". De värsta exemplen tas ofta från några adelsrika småstater i Tyskland där kyrkans egna utredningar kunde visa att klostren i vissa fall blivit en "avlastningsplats" för adelsdöttrar, främst under svåra ekonomiska tider, med i flera fall förskräckande resultat!

De förhållandevis små svenska klostren var emellertid tydligare inkorporerade i det medeltida samhället, de bildades i samverkan med aristokratin. Det krävdes en motprestation för att bli antagen som nunna, i de flesta fall en jorddonation.  I senare tids forskning vill man nyansera den vanliga bilden av att fadern främst hade ekonomiska motiv för att sätta en dotter i kloster. En klosterdonation gav stora sociala fördelar, och klostren hade en egen attraktionskraft. De sociala fördelarna var oupplösligt förbundna med de religiösa.

Det betyder givetvis inte att klosterlivet var en idyll fri från motsättningar, men modern religionsforskning visar att en av de väsentligaste förutsättningarna för religiositet är en stabil och väl grundad personlighet. Abbedissorna kan räknas till den gruppen nunnor.

Läs mer i Kjell O. Lejons Askeby kloster – om klostertid och klosterliv.